Vetenskapens gränser

Vetenskapens gränser

Att ’ingenting är omöjligt’ är ett talesätt som används ibland, mestadels i en rätt vardaglig bemärkelse. Kanske är det också så att verkligheten i slutändan inte har några gränser, men som det ser ut nu är det relativt väl avgränsat vart de går när det gäller människans kunskaper. I alla fall utifrån fysikens perspektiv. I det här inlägget ska vi titta på några av dem samt utvecklingen som lett oss hit.

Väl definierade gränser har man också hos Nabo, bara att de är väldigt omfattande. Nabo är nämligen en fastighetsförvaltare som kan ta hand om i princip allt som har att göra med skötseln av en fastighet. Det inkluderar allt från vardagsservice till juridik och administration. Det gör dem till en helhetslösning för bostadsrättsföreningar. I dagsläget har de fler än 1600 nöjda kunder spridda över hela Sverige. Kontakta dem för er fastighetsförvaltning och bli en av alla deras nöjda kunder.

Den empiriska vetenskapens genombrott

Innan den empiriska vetenskapens genombrott under upplysningstiden (1600-talet) var gränserna för mänskligt vetande inte lika tydliga för oss. Det var när vi började använda oss av vetenskapliga metoder för att förstå omvärlden som vi lade grunden till en förståelse för vad vi inte kan förstå. Inte för att vi uppfattade det så då. 1600- och 1700-talen var, åtminstone ur ett vetenskapligt perspektiv, två optimistiska århundraden. Det dominerande synsättet var att vi kunde förstå vilka fenomen som helst om vi bara undersökte dem. Newton visade att vi levde i en värld som styrdes av mekaniska principer snarare än en gåtfull gud. Filosofen Friedrich Nietzsche skulle senare, delvis inspirerad av upplysningen, beskriva det som den tid då gud dog.

Tveksamheten började smyga sig på under 1800-talet, till stor del präglad av det århundradets romantiska verklighetssyn. Det var dock under 1900-talet som den empiriska vetenskapens gränser skulle klarläggas. Liksom upplysningstiden representerar 1900-talets första decennier en tid av vetenskaplig renässans. Albert Einstein förändrade förutsättningarna för all framtida vetenskap med sin relativitetsteori. I den lilla skalan gjorde den danske fysikern Niels Bohr upptäckter som öppnade dörren till kvantfysikens märkliga värld.

Fysikens gränser

Idag är vi väl medvetna om vart gränserna för våra kunskaper går, åtminstone i det läge vetenskapen nu befinner sig. Frågan om huruvida gud existerar eller ej är en av dem. Men det är förstås mer av en filosofisk fråga. Inom fysiken talas det framför allt om fem olika gränser:

  • Plancklängden är den minsta längdenheten vi har. Allt därunder befinner sig bortom vetenskapens horisont.
  • Heisenbergs osäkerhetsprincip som innebär att vi aldrig kan veta både hastighet och position för en partikel är en annan.
  • Händelsehorisonten i svarta hål.
  • Gränsen för den observerbara delen av universum.
  • Schrödingers katt, paradoxen som illustrerar det svårgripbara som är kvantfysiken, där partiklar kan existera i flera olika tillstånd samtidigt.

0 Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

dante