Vi har dem med oss överallt. Vi stirrar ned i dem mer än vad många av oss nog vill erkänna. Definitionen av dem enligt Wikipedia är att de är en kombination mellan mobiltelefon och handdator. Det är en bra beskrivning. Som de fungerar i dagsläget är de nästan mer handdatorer än mobiltelefoner.
De är med i så gott som allt vi företar oss. När vi handlar mat så är det som tidigare var medlemskort på exempelvis Coop eller City Gross numera istället appar i våra smartphones. Nyhetstidningar har i stor utsträckning ersatts med appar där man kan ha prenumerationer på de nyhetstidningar man så önskar. Att ta del av nyheter via en smartphone istället för en fysisk papperstidning har sina sidor. Givetvis går en del av upplevelsen förlorad när man läser från en lysande skärm, och byter sida med en svepning med fingret. En stor fördel är dock att prenumerationerna ger tillgång till en uppsjö av gammalt material, vilket man inte kunde när det enbart fanns papperstidningar. Så som med så mycket så har framstegen i tekniken flera olika sidor, varav några är bra och några mindre bra.
Böcker som vi tidigare gick och köpte i bokaffären eller lånade på biblioteket tar vi istället del av via våra smartphones. Antingen i form av e-böcker eller i form av ljudböcker. Det sistnämnda har verkligen fått ett uppsving 
de senaste cirka fem åren. Ljudböcker användes tidigare mest av personer som var synskadade eller som hade läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Men i och med att ljudböcker blivit så lättillgängliga via smartphones så har det öppnat upp helt nya möjligheter att ta del av litteratur. Via ljudböcker så kan man “läsa” i farten. Medan man är ute och springer eller promenerar kan man plugga i sina hörlurar och lyssna på sin favoritbok, eller medan man lagar mat, diskar eller städar. En upplevelse som kommer med ljudboksformatet är att man kan höra författaren själv läsa sin bok. Detta är väldigt effektfullt framförallt när man lyssnar på böcker av självbiografisk karaktär. Även om författaren läser på ett professionellt sätt så blir det en upplevelse som många gånger är mer hjärtlig och kommer närmre än om en person som inte har en koppling till berättelsen läser in det. Ett exempel på detta är Elaine Eksvärds bok “Medan han lever”. Den boken läser Elaine själv i ljudboksversionen. Det är en mycket stark och gripande skildring av Elaines uppväxt. Genom mycket av det svåra som tas upp i boken så läser Elaine med en professionellt monoton röst. Men i ett passage läser hon om hur hon förlorar en person som står henne mycket nära. Där hörs tydligt hur känslorna tar över medan hon läser. Detta blir mycket gripande och fint för lyssnaren. Berättelsen kommer mycket nära.
