Teknik i köket

Teknikutvecklingen i våra kök har gjort enorma framsteg det senaste decenniet. Nya apparater tillkommer, nya utvecklingar av befintliga apparater, återupplivande av apparater och tillbehör som tidigare varit populära dyker upp.

De flesta kök som produceras nuförtiden har induktionsspis. Lär man sig att hantera dem och införskaffar rätt typer av kastruller så påskyndar och underlättar de matlagningen mycket. Induktionsspisen gör att man kan göra sig av med vattenkokaren. Det går minst lika fort att koka upp vatten på induktionsspisen som i kaffekokaren.

Våra klassiska kaffebryggare byts ut mot Moccamasters, som har en helt annan teknik vid kaffebryggandet. Detta sätt sägs ta till vara och dra fram aromerna ur kaffet mycket mer effektivt än vanliga kaffebryggare. Moccamasters har varit en av de hundra mest populära julklapparna det senaste decenniet, vilket säger en del om dess popularitet. Vi har generellt blivit mer miljömedvetna de senaste decennierna. Men ett sätt att tillaga kaffe som blivit mycket populärt är med hjälp av maskiner som använder små kapslar, pods. Detta kaffe blir obeskrivligt gott. Men kapslarna är av aluminium och det går åt en hel kapsel per kopp, vilket gör att det blir en stor mängd miljöfarligt avfall av detta sätt att brygga kaffe. Så detta har fått stor kritik ur ett miljöperspektiv. Tyvärr är det ibland så att när utvecklingen går framåt på ett område så drabbar det ett annat område på ett negativt sätt.

Blenders av olika slag har också blivit väldigt populärt och olika typer av råsaftscentrifuger. Detta har gått hand i hand med att man lärt sig mer om de goda hälsoeffekterna av dessa drycker. Det sägs att kroppen kan ta tillvara näringsämnena i exempelvis ett äpple bättre om det körs igenom en råsaftcentrifug än om det äts som det är i sin helhet.

En teknik att laga mat, som inte nödvändigtvis innefattar en teknisk pryl, är att tillaga mat långsamt. Slow cookers har blivit mycket populära de senaste åren. Man har lärt sig mer om fördelarna med att låta exempelvis kötträtter tillagas långsamt. Detta har flera fördelar både för smaken, mörheten och för bevarandet av näringsämnena. Denna kunskap har gjort att lergrytan har fått ett uppsving. I Sverige var detta ett populärt sätt att laga mat under sjuttio- och åttiotalet. De senaste fem till tio åren har de blivit populära på nytt.